Målanalys

Alla förskolor och skolor ska utveckla arbetsformer som gynnar ett faktiskt inflytande för barn och elever

Förskolan
Stadens förskolor arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt där pedagogerna på en rad olika sätt strävar efter att göra barnen delaktiga i verksamheten. Genom att barnen själva får välja vilka aktiviteter och miljöer de vill ta del av under dagen ges barnen möjlighet att ha inflytande över verksamhetens innehåll. Miljöerna är anpassade så att barnen själva når leksaker och material vilket gör att de utan hjälp kan välja sysselsättning. Samtliga förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens utveckling och lärande. Barnen görs delaktiga i dokumentationen och reflekterar tillsammans med pedagoger och kamrater över sitt eget och gruppens lärande.

Grundskolan
Pedagogerna har under året arbetat med att öka elevernas kunskap om hur de kan utöva inflytande inom ramen för undervisningen samt att öka deras medvetenhet om vad som krävs för att nå kunskapsmålen och hur eleven ska göra för att komma vidare. Ett led i detta arbete är att eleverna får leda sina utvecklingssamtal. Genom att eleven ges möjlighet att själv bedöma sitt arbete stärks även elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet.  Resultaten i den årliga attitydundersökningen visar att eleverna i genomsnitt skattar sitt inflytande och lärarnas bemötande högt.

Gymnasieskolan
Arbetet med delaktighet och inflytande är något som pågår i pedagogernas dagliga arbete. På enskilda skolor har man problem att få eleverna att engagera sig långsiktigt i de mer traditionella representationsforumen, såsom elevråd. Arbetet kan ta ganska mycket tid, och eleverna har svårt att upprätthålla engagemanget i kombination med studier. På flera skolor arbetar man också med så kallade elevledda utvecklingssamtal, där ett moment har varit att eleverna innan utvecklingssamtalet kan gå in och kommentera lärarens bedömning, så man får ett bättre underlag för diskussion under själva samtalet. Ett reellt arbete med elevinflytande förväntas höja motivationen och därmed öka elevnärvaron. Båda dessa faktorer bedöms bidra till ökad måluppfyllelse.

Grund- och gymnasiesärskolan
På Rönnbäcksskolan och Borgmästarskolan utvecklas elevernas delaktighet genom kartläggningar av deras intressen och styrkor. Utifrån resultatet utformas sedan elevens personliga schema. På Västra Berga har man inom grundsärskolan och grundsärskolan med inriktning träningsskola arbetat med att öka elevdelaktighet och inflytande genom att göra de pedagogiska planeringarna mer tydliga och tillgängliga för eleverna. På Elinebergs grundsärskola är elever med och tar ansvar för och är delaktiga i skolans utveckling genom att delta i klassråd och Olweusråd varannan vecka, samt genom att sitta med i elevrådets styrelse. På vissa av skolorna ges eleverna även möjlighet att i större utsträckning ta ansvar för sitt lärande och sin utveckling genom elevledda utvecklingssamtal.
Tillbaka >


Alla förskolor och skolor ska medvetet påverka och stimulera barn och elever att utveckla förståelse för samhällets demokratiska värderingar

Förskolan
Många av stadens förskolor arbetar med att låta barnen rösta på vad man ska göra tillsammans, vilket tränar barnen i att lyssna på varandra samt utvecklar deras förståelse för hur en demokratisk beslutsprocess fungerar. På vissa förskolor är de äldre barnen delaktiga under sina utvecklingssamtal och berättar med stöd av pedagogerna om sitt lärande och om vad som sker på förskolan.

Grundskolan
Genom ett demokratiskt arbete i klassrummet har eleverna blivit mer medvetna om på vilket sätt de kan påverka innehåll och arbetssätt. Eleverna tränas i att utöva inflytande och delaktighet över undervisningen genom att bland annat välja hur de vill redovisa och presentera ett arbetsområde och genom att öva på att uttrycka och argumentera för en egen åsikt. För att förebygga kränkningar på skolorna görs kartläggningar och riskanalyser i syfte att identifiera situationer och platser där eleverna upplever utsatthet. Denna kartläggning ligger sedan till grund för likabehandlingsarbetet på skolan. I klasser där man behöver arbeta extra mycket för att bemöta intolerans tar man hjälp av sitt elevhälsoteam.

Gymnasieskolan
Ett moment för att skapa förståelse och kunskap är genom demokratiska arbetssätt i klassrummet, där eleverna görs delaktiga i val av arbets- eller redovisningsformer. En minst lika viktig aspekt som är mer svårfångad, är likabehandlingsarbetet som sker på skolorna i syfte att skapa förståelse och respekt för alla individer, oavsett t.ex. härkomst eller sexuell läggning. Detta kan handla om allt från enskilda informationsinsatser till hur personalen på en skola arbetar med bemötande i det vardagliga arbetet. Ett utvecklingsprojekt drivs för närvarande med representanter för både skolor och förvaltning i syfte att utveckla de gemensamma strukturer och förhållningssätt som redan finns på skolorna.

Grund- och gymnasiesärskolan
Eleverna inom grundsärskolan får träna sin demokratiska förmåga och förståelse genom att delta i klass- och Olwuesråd samt elevrådets styrelse.
Tillbaka >


Alla förskolor och skolor ska på ett systematiskt sätt utveckla arbetsformer som tar hänsyn till varje individs behov och förutsättningar.

Förskolan
Samtliga förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens utveckling och lärande. Barnen görs delaktiga i dokumentationen och reflekterar tillsammans med pedagoger och kamrater över sitt eget och gruppens lärande. Pedagogernas förhållningssätt är en viktig beståndsdel för att göra barnen delaktiga. Det handlar om att pedagogerna måste vara inkännande och våga släppa kontrollen för att låta barnens intressen och tankar styra verksamheten. Ökad kunskap om och medvetenhet kring hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen har i en del enheter identifierats som ett område i behov av vidare utveckling. Även arbetet med uppföljning och utvärdering av barnens delaktighet och deras påverkansmöjligheter behöver vidareutvecklas. Uppföljningen är av stor vikt för att verksamheterna ska få en rättvisande bild av om arbetssätt och insatser leder till förväntade resultat eller om andra arbetsmetoder behöver sättas in för att öka barnens delaktighet och inflytande.

Grundskolan
I skolorna används i hög utsträckning formativ bedömning, vilken är en arbetsform som kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. Genom formativ bedömning vill man uppnå ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de ges möjlighet att lära sig att lära, vilket i sin tur ska leda till ökad delaktighet och motivation. Andra arbetsformer som skolorna använder sig av är att eleverna får göra självskattningar och kamratbedömningar, liksom att de får feedback från läraren under pågående arbete. Andra motivationshöjande insatser som används är att låta eleverna leda sina egna utvecklingssamtal. Eleverna får på detta sätt en större inblick i och ansvar för sitt lärande och sin utveckling.

Gymnasieskolan
På gymnasieskolan har under flera år en satsning med fokus på konstruktiv länkning pågått. Konstruktiv länkning är ett systematiskt sätt att utforma undervisnings- och läraktiviteter så att eleverna kan stimuleras och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Principerna bakom konstruktiv länkning är att elever skapar mening genom relevanta läraktiviteter, och att undervisnings- och läraktiviteter samt bedömningsmetoder är länkade till lärandemålen som varje elev ska uppnå. Arbetet har mynnat ut i en så kallad begreppslig ram som framarbetats av rektorerna och beskriver hur Helsingborgs stads gymnasieskolor arbetar med konstruktiv länkning. Implementeringen har kommit olika långt på olika skolor, och under hösten har visst fokus legat på skolledarens roll att möjliggöra lärarnas arbete med den konstruktiva länkningen.

Grund- och gymnasiesärskolan
Inom grundsärskolan utgår hela verksamheten från elevernas behov av hjälp och stöd för att klara skolarbetet. Skolans organisation, lokaler och miljö är speciellt anpassade till elevernas behov. Personalen är lyhörd för elevens signaler och utformar undervisningen efter dagsform och behov. Undervisningen sker i små grupper och eleverna får mycket individuell handledning. Personaltätheten är anpassad till elevernas behov av särskilt stöd och personalen har specialkompetens kring arbetet med elevgruppen.
Tillbaka >


Alla förskolor och skolor ska erbjuda barn och elever inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Förskolan
Stadens förskolor arbetar aktivt med att skapa utvecklande lärmiljöer för barnen. Fokus ligger på att miljöerna ska utmana och stimulera till lek och lärande. Det finns verksamheter som tar hjälp av pedagogister för att stödja pedagogerna i deras arbete med att utveckla lärmiljöerna. Såväl inom- som utomhusmiljöer utvecklas utifrån barnens intressen och behov. Lärmiljöns syfte är att utan pekpinnar och färdiga användningsområden fånga och uppmuntra barnens uttrycksmöjligheter och lärande. Pedagogen kommer inte med färdiga svar utan ses som medforskare och stöd när barnen utvecklar nya kunskaper och färdigheter. Barnens olikheter och intressen fångas upp genom observation, dokumentation och reflektion och ses som drivkrafter bakom utvecklingen av förskolans lärmiljö.

Grundskolan
De skolbyggnader som Helsingborgs stads grundskolor bedriver verksamhet i skiljer sig mycket åt, både utrymmesmässigt och avseende standard. Det finns skolor som är relativt nybyggda eller totalrenoverade där lokalerna upplevs som funktionella och ljusa. Samtidigt finns det skolor som bedrivs i byggnader som är i stort renoveringsbehov, där arbetsmiljön för elever och personal inte är fullgod och/eller där lokalerna är slitna. Ett stort antal skolor har under en längre tid varit trångbodda, dock har denna situation blivit än mer akut på flera av de skolor där elevantalet ökat markant under läsåret. Främst finns det behov av mer utrymme i form av grupprum, större matsal, uppehållsrum samt arbetsplatser till lärarna. En ökad trångboddhet kräver nya idéer och diskussioner kring hur vi på bästa sätt kan nyttja våra lokaler. Det läggs ner mycket arbete på att utnyttja befintliga lokaler på bästa möjliga sätt, såsom att göra om breda korridorer till studiehallar och köpa in inventarier för att kunna skapa lugna studiemiljöer.

IKT utgör ett viktigt pedagogiskt verktyg i skolorna och används i allt större utsträckning som inlärningsstöd i undervisningen. På flera skolor har samtliga elever tillgång till ett IKT-verktyg, vilket medför att pedagogerna har ett stort urval av verktyg och arbetssätt. Exempelvis arbetar flera skolor med så kallade ”flippade klassrum”, vilket innebär att läraren ger webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet. På det här sättet ges eleverna möjlighet att förbereda sig inför undervisningen, vilket i sin tur ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. IKT-verktygen ses som betydelsefulla i arbetet med att skapa undervisningsformer som inkluderar och därmed även motiverar eleverna.

Gymnasieskolan
Lokalerna på de olika gymnasieskolorna ser ganska annorlunda ut beroende på vilka program som finns. I stort är lokalerna väl anpassade till skolornas behov, men det finns behov av översyn i vissa fall.

Tycho Braheskolan har gjort satsningar för att ha egna laboratorier för de naturvetenskapliga ämnena. Rönnowska skolan har sedan tidigare omfattande möjligheter till välanpassad undervisning då man förfogar över ett stort antal specialsalar. Samtidigt finns det behov av en översyn på skolan för ytterligare pedagogisk anpassning. På Olympiaskolan finns planer på mer flexibla lösningar där eleverna kan sysselsätta sig utanför lektionstid. På Nicolaiskolan har det varit stort fokus på digitala satsningar, med såväl hårdvara som IKT-pedagoger.

Ett lärandeklimat som är öppet och utmanande är mer svårfångat. En del är att lyckas utmana alla elever där de befinner sig. I attitydundersökningen kan man se att strax under 70 procent av eleverna uppger att skolarbetet intresserar och får en att vilja lära mer, en andel som är ganska stabil över tid. Samtidigt uppger 85 procent att lärarna ger dem utmaningar. En annan viktig aspekt är att pedagogerna genom feedback och feedforward kan vägleda och utmana eleverna i sitt lärande utifrån varje individs behov.

Grund- och gymnasiesärskolan
Grundsärskolornas organisation och lärmiljöer anpassas utifrån elevernas behov. Personaltätheten är anpassad till elevernas behov av särskilt stöd och stor vikt läggs vid att bygga en undervisning anpassad utifrån elevernas intressen och styrkor där varje elev har ett anpassat schema. Eleverna är i behov av individuellt särskilt stöd i alla lärsituationer och vardagsaktiviteter. Läromedel, datorprogram och övrigt material anpassas till elevgruppen och verksamheten. Skolorna satsar på att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera, vara delaktiga och kunna påverka. Genom alternativ kompletterande kommunikation (AKK) som kan bestå av naturliga reaktioner, konkreta föremål, bilder, signalord och/eller tecken som stöd ges eleverna ökade förutsättningar att kommunicera utifrån sina förmågor. På Elinebergs och Västra Bergas grundsärskolor är lärmiljöerna integrerade med respektive grundskola, vilket ökar förståelsen mellan eleverna i de olika skolformerna och underlättar för samverkan mellan grundskola och grundsärskola.
Tillbaka >


Alla förskolor och skolor ska reducera matsvinnet.

Förskolan
Störst mängd mat per ätande matgäst kastas inom förskoleverksamheten. De verksamheter som har eget tillagningskök har större möjligheter att anpassa matmängderna efter det faktiska antalet barn som ska äta per dag. Förskolornas statistik visar nämligen att på de förskolor där man inte har ett eget tillagningskök, utan får maten färdiglevererad, kastas det mer mat än på de enheter som tillagar allt direkt på plats. Ett tillagningskök har också större möjligheter att återanvända tillagad mat istället för att slänga det, såvida maten aldrig har lämnat köket. En annan trolig orsak till att svinnet är stort inom förskolan är att det är svårare att förutse antalet barn då det plötsligt kan gå sjukdomar som gör att många barn är borta samtidigt, samt att pedagogerna inte avbeställer portioner utan låter standardbeställningen rulla. Ett tillagningskök som skickar sin mat till en förskola behöver relativt lång framförhållning för att portioner ska kunna avbeställas, då hela processen från planering, råvarubeställning till tillagning är ungefär två veckor lång. För att minska matsvinnet kan förskolan ändå meddela tillagningsköket om aktuellt antal barn, så att den överflödiga tillagade maten i alla fall inte behöver transporteras till förskolan utan istället kan återanvändas i tillagningsköket.

För att minska matsvinnet krävs ett engagemang från både matgäster och kockar, men också en översyn av hela matkedjan för att undvika matsvinn på vägen från inköp av livsmedel till servering av maten.

Grundskolan
Under året genomfördes ett avfallsminimeringsprojekt med fokus på matsvinn på Nanny Palmkvist skola. Med hjälp av en arbetsmetod för avfallsminimering framtagen av Avfall Sverige, lyckades skolan halvera sitt matsvinn på ett halvår. Mycket tack vare att köksområdeschef, köksansvarig, rektor och pedagoger fick möjlighet att diskutera frågan och belysa problemen ur deras synvinkel. Att de olika yrkeskategorierna fick en ökad förståelse för helheten och sin egen roll i matkedjan bidrog också till att optimera matbeställningarna på skolan.

Skolor med tillagningskök har goda förutsättningar att återanvända mat, ha en kommunikation med matgästerna om maten och måltidsmiljön (matråd) samt att anpassa mängden tillagad mat efter faktiskt antal elever. Genom regelbundna uppföljningar av matsvinnet och bakomliggande orsaker till det, kan matsvinnet minskas.

Gymnasieskolan
Samtliga gymnasieskolor har egna tillagningskök, vilket troligtvis bidrar till att de inte har så mycket matsvinn per matgäst trots att de ofta serverar tre eller fyra olika rätter som eleverna kan välja mellan. På två av gymnasieskolorna finns ett etablerat miljöarbete med engagerade elever som får vara med och påverka vilken mat som serveras, vilket troligtvis också bidrar till att matsvinnet är relativt lågt i dessa verksamheter.
Tillbaka >


Barn- och utbildningsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare

Vårt mätetal för hållbart medarbetarengagemang (HME-index), vilket ersätter ”Medarbetarindex” och ”Ledarindex”, visar att vi har höga värden både i jämförelse med staden och med andra kommuner. Vi har dessutom lyckats förbättra våra värden som under flera år tillbaka varit förhållandevis höga. Detta ger oss signaler om att våra insatser gett resultat, vilket också gör att vi i allt högre grad lyckas med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi har arbetat med insatser som handlar om psykosocial arbetsmiljö där våra chefer utifrån framtagna stödmaterial haft dialog om psykisk arbetsmiljö i sina arbetsgrupper. Vi har arbetat aktivt för att kvalitetssäkra vår chefsrekrytering, till exempel genom att kandidater får genomgå mer omfattande tester/arbetsprover/kompetensbaserade intervjuer med mera. I 2016 års löneöversyn har särskilda satsningar genomförts på våra chefer genom ett högre utfall på totalen. Samtliga av dessa insatser är en del av att vi lyckats förbättra våra resultat på HME-index.

Vi kommer fortsätta att kontinuerligt utbilda våra chefer för att möta de behov som finns. Hösten 2016 genomgick samtliga chefer en utbildning i den nya föreskriften om ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, som konkretiserar vilka faktorer chef/medarbetare behöver arbeta med för att skapa en bra arbetsmiljö. Den nya föreskriften ställer också krav på att ta fram mål för sitt arbetsmiljöarbete tillsammans med medarbetarna.

Sjukfrånvaron för 2016 är 5,5 procent, vilket är över vårt målvärde på 5 procent. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren, vilket enligt SKL är ett generellt mönster bland Sveriges kommuner. Den tidigare trenden med en markant ökning av sjukfrånvaron har dock avstannat. Enligt Försäkringskassan är det den psykiska ohälsan som ökat mest. Det pågår ett aktivt arbete med att rehabilitera våra medarbetare tillbaka till sitt ordinarie arbete i enlighet med vår rehabtrappa. Det innebär att vi systematiskt följer medarbetaren i rehabiliteringsprocessen och tar in hjälp vid behov i samarbete med vår företagshälsovård. Sedan 2015 pågår projektet ”Främja psykisk hälsa” inom staden, där tre arbetsplatser inom nämndens verksamheter deltar. Projektet kommer att pågå under 2017 och de åtgärder som visat sig ha en positiv effekt ska föras ut till alla verksamheter.
Tillbaka >


Alla förskolor och skolor ska använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förskolan
Stadens förskolor har god tillgång till digitala lärverktyg såsom iPads, datorer, smartboards och projektorer. De digitala verktygen är på många enheter integrerade i den dagliga verksamheten och används exempelvis för att snabbt och lekfullt förändra inomhusmiljön. Med en projektor kan rummet förändras genom att bilder av spännande miljöer och landskap projiceras på väggarna. Pedagogernas kompetens i hur digitala verktyg kan användas har utvecklats under året, men en del förskolor pekar på att denna kunskap behöver vidareutvecklas.

Grundskolan
När det gäller tillgången till fysiska lärresurser är denna generellt sett mycket god. Som en direkt följd av den särskilda satsningen på IKT (informations- och kommunikationsteknologi) och digitala lärverktyg som gjorts i våra kommunala verksamheter under de senaste åren är tillgången till digitala lärverktyg mycket god. Ett nästa steg har varit att öka pedagogernas kompetens i att använda digitala lärverktyg i undervisningen. Att pedagogernas kompetens har ökat inom detta område märks genom att de digitala verktygen används i allt högre utsträckning både direkt i undervisningssituationen men även för planering och dokumentation.

Gymnasiekolan
Skolanalys för pedagoger är en del av stadens beslutsstöd som syftar till att på ett enkelt sätt synliggöra till exempel betygsresultat och nationella prov över tid för pedagogen. Arbetet med detta har skett under hösten 2016 med implementeringsdatum våren 2017. Detta verktyg blir viktigt för att enkelt få fram resultat över tid som ett viktigt underlag i skolornas interna analysarbete.

På Tycho Braheskolan har man under hösten börjat arbeta med så kallade aktivitetsarmband som bland annat mäter puls, sömn och antal steg. Detta är ett sätt att synliggöra fysisk aktivitet och skapa en större medvetenhet hos eleverna.

Itslearning, som är den nya läroplattformen som är upphandlad för gymnasieskolan, har stegvis börjat implementeras i verksamheten. Detta arbete kommer att fortgå under hela våren, och kommer innebära utbildningsinsatser och förändrade arbetssätt.

Grund- och gymnasiesärskolan
Stadens samtliga grundsärskolor anpassar användningen av digitala lärverktyg utifrån elevernas behov och förutsättningar. På Elinebergs grundsärskola har varje elev en egen Ipad och de äldre eleverna har möjlighet att använda Cromebooks. Efter en satsning på digitala lärverktyg kan varje elev arbeta 1:1, vilket utgör en god förutsättning för individualisering av undervisningsmetoder. I rektorsområdet Norr Särskola finns även en IKT-resurs som arbetar med att utveckla användningen av digitala lärverktyg genom att omvärldsbevaka utvecklingen inom området, aktivt delta i nätverk samt ansvara för personalens internutbildning.
Tillbaka >


Nämndens verksamheter ska vara effektiva med hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Barn- och utbildningsnämnden arbetar för att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott ska uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Nämndens bokslut för året visar på ett underskott på 31,2 mnkr. Underskottet beror på att antalet barn och elever i förskolor och skolor är betydligt större än vad som planerats.

Den kraftiga ökningen av antalet barn och elever har krävt en omfattande uppstart av nya verksamheter på de kommunala enheterna, vilket i viss utsträckning har medfört underskott i samband med denna uppstart. För de kommunala verksamheterna inom förskola, grundskola och gymnasieskola finns dock sammantaget inga stora ekonomiska avvikelser i nuläget.
Tillbaka >