Målanalys

Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina liv

Målet att alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina liv har fyra resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har delvis nått ambitionen för 2016 inom målet.

Positiv trend av andelen förvärvsarbetande
Andelen förvärvsarbetande invånare i åldern 20-64 år har ökat de senaste åren, från 72,2 procent 2010 till 72,7 procent 2015. Om vi inkluderar invånare som arbetar i Danmark blir andelen 74,0 procent. Även om andelen förvärvsarbetande ökar i Helsingborg minskar inte gapet gentemot riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande i Sverige 2015 var 77,9 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Den genomsnittliga andelen för större städer (50 000 – 200 000 invånare) var 77,4 procent.

Antalet arbetstillfällen inom Helsingborg 2015 uppgår till 69 001. Det är en ökning jämfört med 2015 med drygt 1 000 tillfällen. Antalet arbetstillfällen har ökat med i genomsnitt cirka 1 100 per år de senaste fem åren. Antalet arbetstillfällen per invånare i åldern 20-64 år ligger i Helsingborg på ungefär samma nivå som i gruppen större städer. I Helsingborg finns 0,86 arbetstillfällen per invånare medan det genomsnittliga antalet bland större städer är 0,87.

Fortsatta utmaningar inom egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats
Helsingborgs stad arbetar på olika sätt för att förbättra människors möjligheter att försörja sig själva. Andelen som uppnår egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats är 36 procent. Resultatet är lägre än ambitionen på 42 procent. Resultatet är även något sämre än 2015 då 38 procent nådde egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats.

Konjunkturen är god vilket betyder att de invånare som idag har kontakt med oss står längre från arbetsmarknaden och har en komplex behovsbild. Det har också kommit många nyanlända hit. Vi har inte i tillräckligt hög grad anpassat våra insatser för att möta denna förändring hos våra målgrupper. För att lyckas bättre behöver vi göra invånarna mer delaktiga när insatserna planeras. Det finns också svårigheter i samarbetet med arbetslivet för vissa målgrupper, bland annat personer som är födda utanför landet, personer med ohälsa och personer med missbruk. Vi behöver arbeta mer med strukturell attitydpåverkan på den lokala och regionala arbetsmarknaden.

Fokus på stärkt invånardialog
Nöjd inflytande-index är en del av SCB:s medborgarundersökning och ger en bild av hur invånarna uppfattar staden utifrån kontaktmöjligheter, information, påverkan och förtroende. Resultatet för Helsingborg ligger 2016 något lägre än genomsnittet för landets kommuner. För Helsingborgs stad är det främst förbättringar inom påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget.

Vi fortsätter vårt arbete med att stärka dialogen med invånarna och förbättra möjligheterna för den som vill vara delaktig i stadens utveckling. Vi arbetar brett mot alla invånare samtidigt som vi gör riktade insatser i olika stadsdelar. Vi tror mycket på internets möjligheter och har börjat arbeta enligt konceptet Aktiv Dialog i Sociala Medier, Adis.  Det syftar dels till att vi ska bli bättre på att lyssna och reagera på det som sägs om kommunen i sociala medier, dels att vi ska bli mer relevanta för målgrupperna på sociala medier. Under 2014-2016 har vi även haft en panel bestående av drygt 1 600 helsingborgare. Panelen har fått möjlighet att svara på frågor för att ge en bild av vad helsingborgarna tycker om olika delar av stadens utveckling.

Helsingborg ska vara en öppen och inkluderande stad

Målet att Helsingborg ska vara en öppen och inkluderande stad har sex resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har delvis nått ambitionen för 2016 inom målet.

Nio av tio elever upplever respekt för varandras olikheter
Andelen elever som upplever att man i skolan respekterar varandras olikheter uppgick 2016 till 89 procent. Resultatet innebär ingen förändring jämfört med närmast föregående år. Resultatet kommer från skol- och fritidsförvaltningens attitydundersökning som också visar att elevernas uppfattning är att respekten för varandras olikheter är större bland de yngre eleverna än bland de äldre.

Stabila resultat inom hemtjänsten
Socialstyrelsens brukarundersökning visar att 88 procent av brukarna är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten. Resultaten de föregående åren har varierat mellan 89 och 90 procent. Det genomsnittliga resultatet i landet är 91 procent och bland större städer (50 000 – 200 000 invånare) är resultatet 90 procent.

Sett till resultaten behöver Helsingborg bli bättre på att ge brukarna möjligheter att framföra synpunkter eller klagomål och att informera om förändringar samt att anpassa besluten efter brukarens behov. Jämfört med andra kommuner har vi något lägre resultat när det gäller brukarnas uppfattning om möjligheterna att få kontakt med hemtjänstpersonalen och brukarnas uppfattning om personalen har tillräckligt med tid för sitt arbete. Hemvården i Helsingborg arbetar med digitala planeringsverktyg för att varje enskild brukare ska möta ett begränsat antal personer från hemtjänsten och att tiden för insatserna ska vara tillräcklig.

Fortsatt bra betyg på kulturverksamheten
SCB:s medborgarundersökning innehåller frågor om invånarnas uppfattning om biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt om teaterföreställningar och konserter. Dessa utgör tillsammans ett kulturindex. Helsingborgs resultat 2016 uppgår till 70 på indexskalan 0-100, vilket är precis under ambitionen för året. Biblioteksverksamheten har ett något bättre resultat än utställnings- och konstverksamheter, teaterföreställningar och konserter. Stadens resultat har de senaste åren legat mellan 68 och 71 och Helsingborg har ett bra resultat jämfört med andra kommuner. Riksgenomsnittet är 62 och det genomsnittliga resultatet för större städer är 68.

I undersökningen finns också frågan ”Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?”. Helsingborgs resultat är 72 på skalan 0-100 vilket är strax under ambitionen för 2016. Resultatet de senaste åren har varierat mellan 75 och 77. Helsingborgs resultat är högre än det genomsnittliga resultatet bland övriga 136 deltagande kommuner (64) och genomsnittsresultatet för större städer (69).

Lägre andel flickor i den öppna fritidsverksamheten
Andelen flickor i den öppna fritidsverksamheten uppgick 2016 till 30 procent. Helsingborg fortsätter att rikta verksamhet mot flickor och vi arbetar målmedvetet med att involvera flickor i planeringen av aktiviteter för att öka deras deltagande i den öppna fritidsverksamheten. Resultatet 2016 är en försämring jämfört med föregående år och staden når inte ambitionen för året. Mätningen är gjord av skol- och fritidsförvaltningen på fritidsgårdar och andra mötesplatser.

Vi når inte flickor med den öppna fritidsverksamheten under terminstid. På fritidsgårdar och andra mötesplatser är vanligen pojkarna i majoritet. De anläggningar som lyckas locka fler flickor har gjort medvetna satsningar på att skapa aktiviteter för dem – i vissa fall endast för flickor. De fritidsgårdar som har öppet för tonåringar tidigare på eftermiddagen har fått fler flickor som besökare. Vi når vår ambition om att öka andelen flickor i den öppna verksamheten när det gäller flickor som är i åldern 10-12 år. För de äldre behöver vi utveckla verksamheten för att nå fler. Under 2017 kommer frågan att vara i fokus vid bland annat fortbildning och utvecklingsarbete.

Fler anmälda våldsbrott
Antalet anmälda våldsbrott i Helsingborg ökade 2016 jämfört med 2015. Preliminärt har 2 266 våldsbrott anmälts, en ökning med 134 från 2015. Antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare är 16,1. I jämförelse med andra städer i Helsingborgs storlek (110 000 – 140 000 invånare) har Helsingborg fler anmälda våldsbrott per invånare. Av de elva städerna i denna grupp är det endast i Linköping som antalet anmälda våldsbrott minskar. I alla de övriga städerna ökar antalet anmälda våldsbrott med mellan 1 och 14 procent.

Enligt polisen kan en del av ökningen förklaras av att befolkningen ökat i åldersgruppen 15-17 år. Det är i den åldersgruppen våldsbrotten främst sker. Antalet män i åldern 15-17 år har i Helsingborg ökat med lite mer än fem procent samtidigt som antalet anmälda våldsbrott ökat med sex procent.

Helsingborg arbetar på olika sätt för att öka tryggheten. Bland annat genomför vi så kallade trygghetsdialoger med helsingborgare för att förbättra den fysiska miljön på platser som upplevs som otrygga. Staden har även ett nära samarbete med polisen och arbetar tillsammans med övriga kommuner i Familjen Helsingborg för att få fler poliser till regionen.


I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för alla barn och unga

Målet att det i Helsingborg ska finnas lika möjligheter för alla barn och unga har fyra resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har delvis nått ambitionen för 2016 inom målet.

Högre andel behöriga till gymnasieskolan
Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan uppgår läsåret 2015/2016 till 89 procent. Resultatet visar andelen behöriga efter komplettering genom sommarskola och inkluderar både kommunala och fristående skolor. Resultatet är en förbättring jämfört med läsåret 2014/2015 då andelen behöriga var 85 procent.

Det har skett en betydande minskning av andelen elever med underkänt betyg i matematik jämfört med föregående år. Andelen elever med godkänt betyg i matematik har ökat från 88,7 procent 2015 till 93,8 procent 2016. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är 79,0 procent, en ökning från 76,8 procent 2015. Även det genomsnittliga meritvärdet i stadens skolor fortsätter att stiga för fjärde året i rad.

Jämfört med andra kommuner hamnar Helsingborgs skolor på plats 90 av 287 kommuner. I Skolverkets och Sveriges Kommuner och Landstings resultatsammanställningar ingår inte elever med okänd bakgrund (elever som saknar personnummer). Om dessa elever exkluderas från Helsingborgs resultat ökar andelen med behörighet till gymnasieskolan med cirka två procentenheter.

Andel elever i årskurs 6 med godkänt i ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska är 92 procent. Resultatet för samtliga elever i Sverige är även det 92 procent.

I likhet med tidigare år har flickor ett bättre provbetyg än pojkar i svenska, svenska som andraspråk och i matematik. Eftersom ämnesproven förändras mellan åren blir en jämförelse med tidigare år endast ungefärlig. Årets resultat ligger i nivå med 2015 och 2014. Störst skillnad mellan skolorna i Helsingborg finns inom matematik, från en andel med 100 procent godkända elever ner till 59 procent.

Fortsatt positiv syn på skolan och undervisningen
Andelen elever med en positiv syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 uppgår till 83 procent. Det är en procentenhet lägre än 2015 och två procentenheter lägre än ambitionen på 85 procent. Men jämfört med andra kommuner har Helsingborg bra värden. Det genomsnittliga resultatet för de 214 kommuner som gjorde undersökningen 2016 var 75 procent. Bland de större städerna (50 000–200 000 invånare) var värdet 77 procent. Helsingborg rankas på plats 29 av de 214 kommunerna.

I jämförelse med andra kommuner uppfattar en större del av eleverna i Helsingborgs skolor att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena och att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Den fråga som avviker med ett lägre resultat, både i Helsingborg (68 procent) och nationellt (47 procent) är ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”. Här har dock Helsingborgs skolor lyckats mycket bra jämfört med övriga kommuner.

Ingen ökning av andelen barn och unga som fullföljer insats
Andel barn och unga som fullföljer sin insats hos socialtjänsten uppgår 2016 till 68 procent. Det är samma resultat som 2015 och klart lägre än ambitionen på 75 procent.

Socialförvaltningen har under året arbetat för att höja kvaliteten i utredningsarbetet. En framgångsfaktor för att öka andelen barn och unga som fullföljer sin insats är att de eller deras vårdnadshavare har både inflytande och möjlighet att kunna påverka hur insatsen utformas och genomförs. Förvaltningen arbetar för att det ska bli tydligare hur barnets eller den unges perspektiv och röst finns med i arbetet och i dokumentationen.

Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor

Målet att Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor har två resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har delvis nått ambitionen för 2016 inom målet.

Bra utveckling av företagsklimatet
Företagsklimatet i Helsingborg fortsätter att utvecklas positivt och Helsingborgsföretagen ger staden ett lite högre betyg 2016 jämfört med tidigare år. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) servicemätning av företagsklimatet mäter företagens syn på kommunernas myndighetsutövning. Helsingborg har gjort servicemätningen vartannat år sedan 2010. Mätningen ger ett index från 0-100 och vårt resultat har de tre första åren varit 62, 67 och 68. Det preliminära resultatet för 2016 är 70 och omfattar perioden januari–november. Mätningen är inte fullt jämförbar mellan åren men resultaten ger ändå en indikation på hur företagsklimatet i Helsingborg utvecklas över tid.

Ungefär 200 av landets kommuner deltar i mätningen. Först i månadsskiftet april–maj 2017 presenterar SKL övriga kommuners resultat för 2016. Som jämförelse uppgick det genomsnittliga resultatet 2014 till 68.

De områden som ingår i mätningen är serveringstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och brandtillsyn. Helsingborgs starkaste område jämfört med andra kommuner är markupplåtelse medan vi avviker negativt inom bygglov.

Vi arbetar systematiskt och stadsövergripande för att öka kundnyttan i företagsärenden. Bland annat har vi en lotsfunktion för enklare och effektivare processer i företags- och etableringsärenden och 2016 startade vi också en ny lotsgrupp för företag i destinationsbranschen. Varje år genomför vi en dag för näringslivet i Helsingborg, HbgTalks, där vi sätter fokus på angelägna frågor för det lokala och regionala näringslivet.

Tillsammans med de tio övriga kommunerna i Familjen Helsingborg och det regionala näringslivet driver vi företagsacceleratorn ThinkAccelerate. Det är ett utvecklingsprogram för nystartade företag inom it- och teknikbranschen.  Deltagarna får under tre månader tillgång till gratis kontorsplats i en dynamisk miljö, utbildningar och ett brett nätverk med andra entreprenörer, mentorer, rådgivare och investerare.

Vi har också ett nära samarbete med Lunds universitet och Campus Helsingborg. Staden är partner i Campus Vänner vars mål är att Helsingborg ska vara bäst i landet på kunskapsöverföring och samarbete mellan universitet, näringsliv och samhälle.

Svag ökning av andelen företagsamma men högre nyföretagsamhet
Andelen företagsamma personer i Helsingborg uppgår till 11,0 procent. Det är en liten ökning jämfört med 2015 och 2014 då andelen var 10,9 procent. I underlaget ingår personer som har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Företagsamheten i Sverige ligger på 12,3 procent och i Skåne uppgår den till 12,0 procent.

I jämförelse med andra städer av Helsingborgs storlek är företagsamheten högre i Helsingborg. I Jönköping är den 10,1 procent, i Örebro 9,8 procent, i Linköping 9,6 procent, i Västerås 9,4 procent och i Norrköping 8,8 procent.

Andelen företagsamma kvinnor i Helsingborg enligt definitionen ovan har ökat för fjärde året i följd och uppgår nu till 7,2 procent. Även om det finns en positiv trend är andelen kvinnor som deltar i företagandet i Helsingborg lägre jämfört med Skåne och Sverige som helhet (7,7 procent). Det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Andelen företagsamma unga (16-34 år) i Helsingborg uppgår 2016 till 4,9 procent, en ökning jämfört med 2015 men på samma nivå som 2014 och 2013.

Antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare i Helsingborg uppgår till 15,4, vilket är en ökning från föregående års värde på 14,1. En hög nyföretagsamhet är gynnsamt för tillväxtföretagandet i staden, det vill säga att företagen växer och skapar nya arbetstillfällen. Antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare i Sverige ligger på 11,0. Nyföretagandet i form av nyregistrerade företag växer i snabbare takt i Helsingborg än i både Skåne och Sverige. Under 2016 registrerades över 1000 nya företag i staden, det är en ökning med elva procent jämfört med 2015.

Helsingborg ska vara ledande i miljö- och klimatfrågor

Målet att Helsingborg ska vara ledande i miljö- och klimatfrågor har två resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har nått ambitionen för 2016 inom målet.

Sveriges fjärde bästa miljökommun
Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år årets miljökommun, förra året hamnade Helsingborg på plats fyra i kommunrankingen. Det är åtta placeringar bättre än närmast föregående år.  Rankningen baseras på Aktuell Hållbarhet enkät och uppgifter från Vattenmyndigheterna och Boverket samt sju nyckeltal.

Energianvändningen i våra egna lokaler har minskat med 29 procent mellan år 2005 och 2016, från 194 till 138 kilowattimmar per kvadratmeter. Andelen fossilfria drivmedel i tjänstebilarna ökar och ligger nu på 71 procent. Det är en förbättring jämfört med 2015 då andelen var 63 procent. Andelen ekologisk mat uppgår till 42 procent. Det är ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner där det genomsnittliga resultatet är 26 procent. I Helsingborg återvinner vi 47 procent av hushållsavfallet som materialåtervinning. Genomsnittet bland andra kommuner är 39 procent. Den del av hushållsavfallet som vi inte materialåtervinner går istället till energiåtervinning.

Stora utmaningar att minska avfallsmängderna
Avfallsmängden per invånare i Helsingborg uppgick 2015 till 397 kilo. Nya riktlinjer från Naturvårdsverket och Avfall Sverige för hur hushållsavfall ska klassificeras gör att statistiken för 2015 inte är jämförbar med tidigare år. Ambitionen 467 kg för 2015 sattes innan dessa riktlinjer var färdiga och är därför inte relevant att jämföra med.

Avfallsmängderna 2015 ligger kvar på ungefär samma nivå som 2014. Vårt arbete med avfallshantering är en viktig hållbarhetsfråga. Materialåtervinning är bra men det allra bästa ur miljösynpunkt är att förebygga att avfallet uppstår över huvud taget. De elva kommunerna i nordvästra Skåne har gemensamt fastställt att avfallet ska minska till 320 kg per person till 2020. För att nå den ambitionen inom fem år behöver kommunerna bland annat öka privatpersoners och företags kunskap och förståelse för sambandet mellan konsumtion, avfall och miljöpåverkan. Detta för att motivera ett förändrat beteende hos målgrupperna.

Avfallsstatistiken har ett års eftersläpning och uppgifterna för 2016 kommer i månadsskiftet april–maj 2017.

Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare

Målet att Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare har ett resultat som är prioriterat ur ett stadsövergripande perspektiv. För kommunstyrelsen finns ytterligare två prioriterade resultat. Vi har nått ambitionen för 2016 inom målet.

Ett hållbart medarbetarengagemang
Hållbart medarbetarengagemang (HME) är en del i stadens medarbetarenkät och innehåller de tre delarna motivation, ledarskap och styrning. HME täcker inte in hela det arbetsgivarpolitiska området utan fokuserar på de delar som handlar om att styra mot bra resultat genom att ge förutsättningar för ett stort medarbetarengagemang.

Helsingborgs resultat 2016 uppgår till 81 på skalan 1-100. Det är en förbättring jämfört med de senaste åren då resultatet legat på 80. Delindexen motivation och styrning ligger kvar på samma resultat som 2015 (81 respektive 82) medan delindex ledarskap ökat från 79 till 81.

Jämfört med andra kommuner har Helsingborg ett något högre HME-resultat. Det genomsnittliga resultatet för de 70 kommuner som hittills publicerat sitt resultat för 2016 ligger på 79. Det genomsnittliga resultatet i gruppen större städer (50 000 – 200 000 invånare) är 78.

HME och övriga resultat i medarbetarenkäten är ett betyg från stadens anställda på staden som arbetsgivare. Helsingborg driver även ett employer branding-arbete för att attrahera nya medarbetare. Bland annat har vi ett nytt koncept för platsannonser och vår närvaro på mässor. Staden delar även ut studentpriset ”Årets samhällsinnovatör”. Stadens HR-direktör blev dessutom nominerad till priset som Årets HR-direktör inom employer branding.

Bra betyg på ledarskapet inom stadsledningsförvaltningen
Medarbetarnas betyg på ledarskapet inom stadsledningsförvaltningen har utvecklats positivt de senaste åren. I årets medarbetarenkät blir resultatet 82 av 100. Det är ett bra resultat, både jämfört med andra förvaltningar och med andra kommuner. Resultatet de föregående åren har varit 79 för 2015 och 77 för 2014.

Mätningen av ledarskapet är en del av Hållbart medarbetarengagemang (HME). Det totala resultatet för HME (motivation, ledarskap och styrning) har även det förbättrats inom stadsledningsförvaltningen, från 78 respektive 80 i 2014 och 2015 års mätningar till 81 i medarbetarenkäten 2016.

Helsingborgs stad ska vara ledande i att ta tillvara digitaliseringens möjligheter

Målet att Helsingborgs stad ska vara ledande i att ta tillvara digitaliseringens möjligheter har tre resultat som är prioriterade ur ett stadsövergripande perspektiv. Helsingborgs stad har delvis nått ambitionen för 2016 inom målet.

Digitalisering i framkant
E-blomlådan är ett verktyg för kommuner att skapa överblick och underlag för sitt arbete med digital service och verksamhetsutveckling. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller verktyget. Inför 2016 uppgraderade SKL e-blomlådan till en ny version med nya indikatorer. Hittills har 20 kommuner gjort en utvärdering med den nya versionen och Helsingborg har det bästa resultatet (88 procent av maxpoäng).

Utvärderingen ger oss ett bra stöd för att fortsätta digitaliseringen och erbjuda invånare och företag en enklare vardag med transparens, bättre service och högre effektivitet.

I SKL:s undersökning av kommunernas webbplatser fick Helsingborg resultatet 93 av 100. Resultatet placerar Helsingborg på plats sju av 245 kommuner och vi har ett bra resultat i undersökningens samtliga 13 delområden. Det genomsnittliga resultatet hos de 245 deltagande kommunerna är 76 och bland större städer (50 000 – 200 000 invånare.) 85. Tidigare år har SKL genomfört undersökningen men 2016 har kommunerna själva fått göra utvärderingen. Resultatet är därför inte fullt ut jämförbart med tidigare år. Helsingborg har dock haft ett bra resultat i flera år. Ambitionen var att fortsätta vara den kommun med högst resultat i mätningen, något som vi inte infriade med en sjundeplacering.

Fler hushåll med snabbt bredband
Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/sekund) uppgick i oktober 2015 till 83,8 procent vilket är högre än ambitionen på 75,0 procent. Öresundskraft bygger ut stadsnätet kontinuerligt med det skånska målet att 95 procent av alla hushåll i länet ska ha tillgång till 100 Mbit/sekund år 2020.

Post- och telestyrelsen (PTS) har förbättrat sin metod för att mäta tillgången till bredband. PTS mäter nu utifrån hushåll istället för befolkning. Ändringen medför att resultaten på regional och lokal nivå mellan 2010-2014 (befolkning) och 2015 (hushåll) inte är helt jämförbara. Andelen hushåll med tillgång till snabbt bredband i Helsingborg har ökat. Vi kan dock inte med säkerhet säga att ökningen är så stor som från 70,5 procent 2014 till 83,8 procent 2015 (13,3 procentenheter) eftersom uppgiften från 2014 bygger på en annan mätmetod. Enligt PTS har den nya metoden ökad detaljgrad och bättre överensstämmelse med regeringens bredbandsmål. Resultaten för oktober 2016 presenterar PTS under våren 2017.

Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder ska vara hög.

Målet att kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder ska vara hög har två prioriterade resultat. Nämnden har nått ambitionen för 2016 inom målet.

Vi mäter kvaliteten på förvaltningens stöd och service med hjälp av enkäter för att fånga dels våra uppdragsgivares bedömning av förvaltningen, dels de andra förvaltningarnas ledningars bedömning av vår förvaltning.

I mätningen av hur våra uppdragsgivare bedömer vår förvaltning (nöjd uppdragsgivar-index) blev årets resultat 4,6 på en 6-gradig skala. Enkäten har förändrats något över åren vilket gör att resultaten inte är helt jämförbart över tid, men årets resultat är det högsta sedan enkäten infördes 2008.

Vår mätning av hur de andra förvaltningarnas ledningar bedömer vår förvaltning (nöjd kund-index) ger oss viktiga signaler på vilka av våra verksamheter som fungerar bra och vad som kan bli bättre. Årets resultat på 4,1 på en 6-gradig skala motsvarar målvärdet och är ett av de högsta sedan enkäten infördes 2008.

Projektet ”Sveriges bästa stödfunktion” är stadsgemensamt utvecklingsprojekt med fokus på stödprocessernas gemensamma ambition att vara verksamhetspartners. Projektet startade i september 2015 och berörde stödfunktionerna ekonomi och styrning, kommunikation och HR.

Målsättningen med projektet ”Sveriges bästa stödfunktion” har varit effektiva och målgruppsorienterade stödfunktioner med en gemensam ambition att vara verksamhetspartners som bidrar till en ökad verksamhetsnytta.

Projektet avslutades vid årsskiftet och har levererat ett antal förslag på vad som kan göras inom olika områden för att minska stress och spretighet för chefen och skapa förutsättningar för ett utvecklat samarbete mellan stödfunktionerna. Leveranserna har identifierade mottagare som förväntas utveckla och förvalta förslagen så att de faktiskt resulterar i konkreta förändringar som skapar nytta och värde i verksamheterna.

Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet

Målet att Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet har två resultat som är prioriterat ur ett stadsövergripande perspektiv. För kommunstyrelsen finns ytterligare ett prioriterat resultat. Vi har nått ambitionen för 2016 inom målet.

Fortsatt god ekonomi i staden
Helsingborgs stad redovisar ett resultat på 321 mnkr för år 2016. Det redovisade resultatet överstiger budget med 185 mnkr och är 134 mnkr högre än föregående år. Årets överskott är till stor del en följd av väsentligt lägre pensionskostnader än förväntat och därtill har utvecklingen av nämndernas kostnader generellt varit låg. Dessutom beviljades staden en byggbonus på 62 mnkr under hösten, vilket förbättrade resultatet. Byggbonus är en ny form av statsbidrag med syfte att främja ett ökat bostadsbyggande i landet och då Helsingborg nyligen färdigställt ett stort antal bostäder blev detta bidrag förhållandevis stort.

Under året har stadens skattefinansierade verksamheter investerat för 800 miljoner kronor. Alla investeringar som överstiger 15 miljoner kronor innehåller en hållbarhetsbedömning. En hållbarhetsbedömning innebär att vi belyser, beaktar och värderar våra investeringar utifrån de tre hållbarhetsaspekterna: social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Begreppet hållbara investeringar innebär att investeringarna ska leda mot vision Helsingborg 2035 och en hållbar utveckling.

Stadens soliditet, rensat från koncerninterna lån, ligger vid årsskiftet på 56 procent vilket är ett högre värde än 2015. Soliditeten påverkas av stadens omfattande investeringsutgifter men den är fortfarande hög jämfört med många av landets kommuner. Förändringen mot år 2015 beror på att tillgångarna i staden exklusive internbanken var på en nästan oförändrad nivå, samtidigt som eget kapital förstärktes med 321 mnkr genom årets resultat.

Stadsledningsförvaltningen redovisar ett ekonomiskt överskott på 6,9 procent jämfört med budget. Förvaltningens avdelningar visar god följsamhet mot budget och de flesta redovisar ett överskott.